Vård & hälsa | zorgvoorkwaliteit.nu

UV-ljus har framkommit som ett möjligt medel för att bekämpa spridningen av sjukdomar genom att effektivt desinficera utsatta ytor. Men funkar tekniken?

Olika typer av UV-ljus

Det finns olika typ av UV-ljus, vilket är viktigt att förstå när det kommer till dess förmåga att användas som förbyggande åtgärda för att minska smittspridning

UV-A

UVA har en våglängd på 315 – 400 nm och absorberas ej i atmosfären – ca 95% släpps igenom och når jordens yta. Det är alltså klart den vanligaste typen av strålning som kommer från solen och stimulerar bland annat D-vitamin produktion

UV-B

UVB har en våglängd på 280-315 nm och passerar till viss del genom vår atmosfär. Den är biologiskt aktiv på så vis att den påverkar och kan skada kroppen. Däremot tar den sig inte igenom kroppens yttersta hudlager.

UV-C

UV-C har våglängden 100-280 nm och absorberas effektivt av ozonskiktet. Detta är en mycket farlig typ av strålning för de flesta organiska ting. Därmed passar UV-C strålning utmärkt för att desinficering eftersom strålningen tar kol på bakterier och organismer effektivt.

Så används UC-strålning kommersiellt för desinficering idag

Det har forskat mycket på solel och det utvecklas ständigt nya tjänster för bland annat solel. Applikationen av UV-teknik har på senare tid allt mer leta sig in i konsumenters hem, bland annat i form av bakteriedödande UV-lampor. De fungerar genom att producera den typ av skadligt ljus (UV-C) som tar kol på bakterier i en stor mängd.

Dessa apparater är ofta handhållna och kan enkelt föras över ytor för att desinficera dem.

Det finns många undersökningar som visar att det finns ett samband mellan god hälsa och en god ekonomi. Medellivslängden bland de som har en bra utbildning och ekonomi är nästan 6 år längre än för en lågutbildad och lågavlönad person.

En dålig ekonomi är en stor anledning till oro och psykisk ohälsa. Ett barn som bor i ett hem med dålig ekonomi och dålig psykisk hälsa har betydligt sämre chanser att klara skolgången. Det innebär att barnet har lägre chanser att klara en eftergymnasial utbildning, och därmed även antagligen kommer att ha en dålig ekonomi som vuxen.

Att bryta dåliga vanor

Men vad är ett hälsosamt liv? För någon kan det vara att sluta röka, och för en annan kan det vara att börja motionera. För en tredje kan det innebära något helt annat, såsom att sluta på ett arbete där man vantrivs och följa sin dröm att starta eget. Att ta ett lån med låg ränta och följa sina drömmar kan vara steget som behövs för att någon ska slippa psykisk ohälsa. Det kan alltså bryta en dålig spiral inte bara för dig, men även för dina barn och barnbarn.

Det är alltså en vinst för alla. Inte bara för dig själv, men även för framtida generationer. Om en person mår bra, äter bra och motionerar regelbundet så har den en bättre inlärningsförmåga än någon som mest äter halvfabrikat och sitter framför datorn. Om någon har lätt att lära, är det större chans att de utbildar sig och får en trygg inkomst.

Så även om det på kort sikt kostar en del att ställa om till ett hälsosamt liv, så är besparingarna på lång sikt oerhört mycket större. Om du är intresserad av att göra förändringar i livet eller satsa på något nytt, finns det förmånliga privatlån att få genom Sambla.se. De jämför olika långivare så att du får de bästa villkoren och slipper betala för mycket.

Livsvillkor och utbildning

Det finns socioekonomiska skillnader bakom i stort sett alla typer av sjukdomar. Risken att drabbas av svår sjukdom är helt enkelt större om man har det sämre ställt. Orsakerna till sambandet är mycket komplicerade, och beror bland annat på vilka livsvillkor vi har. Det kan innebära hur vi bor, vilka förutsättningar vi har för att kunna leva hälsosamt samt vilken utbildning vi har. Dessa villkor gör att det finns gränser för hur vi kan leva.

Medellivslängden i Sverige har stigit under hela 1900-talet, men med stor skillnad mellan olika samhällsgrupper. Livslängden hos kvinnor som enbart har gått i grundskolan har till exempel inte ökat alls de senaste 20 åren. Utbildning är oerhört viktigt för hälsan. Det stärker helt enkelt kunskapen om vad man måste göra för att leva hälsosamt.

Kostnaden för dålig hälsa

Dålig hälsa kostar samhället omkring 120 miljarder kronor varje år, och många tror att en hälsosam livsstil är dyr. Om man redan har en dålig ekonomi är det lätt att hamna i en nedåtgående spiral. En dålig ekonomi leder lätt till att man gör dåliga val, vilket dessutom bidrar till att man får sämre hälsa. Dålig hälsa leder ofta till att man får sämre ekonomi, eftersom man kanske måste vara sjukskriven ofta eller inte kan arbeta alls.

Bruket av alkohol och tobak samt ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet uppskattas kosta samhället 55 miljarder kronor varje år. Detta är vanor som till stor del går att ändra, vilket bidrar till en positiv förändring både i enskilda familjer och samhället som stort.

Ingen gillar att vara sjuk, ha ont, feber och tvingas tillbringa tid hemma från arbetet. Alla blir förr eller senare sjuka i olika sjukdomar men genom att ha hälsosammare vanor kan man undvika vissa sjukdomar samtidigt som andra sjukdomar blir lindrigare. Det innebär att man slipper svåra besvär och därmed inte behöver uppsöka en läkare. Att leva hälsosamt är inte bara ett bra skydd mot virus och bakterier utan gör också att man får en bättre livskvalité. Ett hälsosamt leverne gör att man orkar mer och blir starkare i kroppen och därmed enklare klarar av att stå emot eller hantera olika sjukdomar.

Om man inte klarar av att övergå till ett hälsosammare leverne själv så finns det många organisationer runt om i Sverige där du kan få hjälp. Hos dessa organisationer kan du tillsammans med andra träna och få kostråd för ett hälsosammare liv. Du kan också få hjälp hos den öppna sjukvården med bland annat kostråd. Är man överviktig är prioritet 1 att gå ned i vikt så att kroppens funktioner enklare kan utföra sitt arbete. Det innebär också många andra fördelar som att man bland annat orkar röra sig mer och därmed träna upp kroppens fysik och få en bättre andning. Att få en bättre andning ger blodet bättre syresättning vilket är mycket viktigt då kroppen ska besegra infektioner men också viktigt för hjärtat och kroppens blodsystem.

Äta hälsosam mat

Att äta hälsosam mat behöver inte betyda att man måste äta mat som man inte tycker om. Det finns massor av mat som är både god men som också hjälper kroppen att bli friskare. Om man är överviktig kan en diet göra att man går ned i vikt och därmed få ett bättre immunförsvar mot sjukdomar. En diet kan också göra att man lindrar eller till och med botar vissa sjukdomar som exempelvis hjärtproblem och diabetes. Att äta hälsosam mat behöver inte alltid innebära stora förändringar utan det finns många tips på vegansk mat som är mycket god. Det kan räcka med att äta mer grönsaker, yoghurt eller att minska intaget av godis, läskedrycker och andra livsmedel som innehåller mycket socker

Träna kroppen

Beroende på ens livssituation finns det olika sätt att träna sin kropp. Genom att gå promenader istället för att ta bilen och att ta trapporna istället för hissen är enkla saker alla kan göra för att få en friskare kropp. Man kan också börja med olika aktiviteter som sport, dans eller börja träna på gym. Det innebär att man behöver sätta av tid för sin träning men i gengäld kommer kroppen snart att belöna en för ens slit. Genom att ha en mer vältränad kropp står man bättre rustad den dagen man blir sjuk. Kroppens funktioner som bland annat andningen kommer att göra kroppens immunförsvar starkare och mer effektivt då det ska besegra virus och bakterier. Dessutom kommer kroppen att må mycket bättre, även då man inte är sjuk, vilket också gör att man får ett bättre liv och kanske till och med ett längre liv.

Nedan hittar du en video för hur du kan börja träna om du inte är erfaren:

Vaccin är en form av läkemedel som ges till barn men även vuxna i förebyggande syfte. Genom vaccinering kan man förhindra att personer blir sjuka och även blir en smittbärare av vissa sjukdomar. Vaccin fungerar genom att man ger personer en spruta med en dos av det virus som personen ska skyddas emot. Dosen är ofarlig för en person och brukar normalt inte göra personer sjuka, även om det finns undantag. Vaccinet gör att kroppens immunförsvar direkt börjar bygga upp ett försvar mot viruset, vilket kan ta ett par veckor. Efter att immunförsvaret är klart så vet immunförsvaret direkt i framtiden hur den ska bemöta det virus som den har byggt upp ett skydd emot. Det gör att personer inte blir sjuka eller smittar när de väl blir utsatta för det virus som de är vaccinerade emot.

Genom vaccinering kan man förhindra att virusrelaterade och bakterierelaterade sjukdomar sprids, vilket annars kan leda till att många personer blir mycket sjuka eller till och med dör. Som barn så ingår man i ett vaccinationsprogram där barnen blir vaccinerade mot många farliga sjukdomar som bland annat mässlingen, röda hund, smittkoppor, stelkramp och difteri. Det gör att när barnen växer upp är de skyddade mot dessa sjukdomar och blir därmed inte sjuka. Även vuxna kan behöva vaccineras mot vissa sjukdomar som exempelvis influensan, som drabbar många personer varje år.

Aktiv immunisering

Aktiv immunisering innebär att man ger vaccin i förebyggande syfte så att kroppen själv kan bygga upp ett försvar mot olika sjukdomar. Det innebär att när personer i framtiden blir smittade kan kroppens immunförsvar snabbt bryta ned sjukdomen så att personerna inte blir sjuka men inte heller sprider smittan vidare.

Passiv immunisering

Passiv immunisering innebär att man istället för ett vaccin ger personer tillförsel av antikroppar, immunoglobulin, som har tillverkats för det virus som personen har smittats av. Passiv immunisering är främst aktuellt då en person har ett nedsatt immunförsvar eller om en person som inte är vaccinerad snabbt behöver ett skydd mot ett virus.

Biverkningar i samband med vaccinering

Normalt brukar det inte uppstå några biverkningar i samband med att man blir vaccinerad, utöver att man kan få en rodnad eller bli lite svullen där man har fått sprutan. Det kan hända att vissa personer blir sjuka av vaccinet och får feber eller andra symptom. Det är dock ganska ovanligt att detta sker.

Forskning kring vaccin

Idag sker massor av forskning över hela världen kring nya vaccin och nya sätt att förbättra befintliga vaccin. I samband med att nya sjukdomar uppstår och sprids snabbt brukar det omgående påbörjas forskning kring ett nytt vaccin. Detta leder ofta till att man inom ett par år har kunnat ta fram ett vaccin mot denna sjukdom. I många fall kan det vara lättare att ta fram ett vaccin, som låter kroppens eget immunförsvar besegra virus och bakterier, än att hitta botemedel som hjälper mot dessa sjukdomar.

Det är en stor skillnad att drabbas av en sjukdom som orsakas av ett virus och att drabbas av en sjukdom som orsakas av bakterier. Både typerna gör att man kan bli mycket sjuk och även dö, beroende på olika faktorer. Den skillnad som finns mellan virusrelaterade och bakterierelaterade sjukdomar är att sjukdomar som är baserade på virus inte går att bota medan sjukdomar baserat på bakterier går att bota. När man drabbas av en sjukdom som baseras på bakterier kommer kroppens immunförsvar först att försöka göra sig av med bakterierna. Om immunförsvaret misslyckas så att man blir sjuk kan man få penicillin som dödar eller hämmar bakteriernas tillväxt, så att man åter blir frisk.

När det gäller virusrelaterade sjukdomar finns det inga mediciner som gör att man blir frisk. Virusrelaterade sjukdomar får man istället bekämpa genom förebyggande åtgärder som exempelvis vaccinering. Har man en gång haft en form av virusinfektion, antingen genom att man varit sjuk eller genom vaccinering, vet kroppens immunsystem hur detta virus senare ska angripas.

Virus

Virus är en mycket liten biologisk partikel som angriper kroppens olika system och därigenom skapar en sjukdom i kroppen. Ett virus kan bara föröka sig i levande vävnader och har genom sitt skyddshölje en längre levnadstid än bakterier. Ett virus tränger in i en kroppscell och ersätter cellens arvsmassa med sin egen vilket får kroppscellen att tillverka nya virus. Om kroppen inte har blivit vaccinerad mot detta virus behöver kroppens immunförsvar bygga upp ett nytt skydd mot viruset. Det tar normalt några veckor för kroppens immunförsvar att skapa ett skydd mot nya virus vilket gör att personer som får viruset ofta blir mycket sjuka.

Det finns inga läkemedel som dödar ett virus dock kan man inta olika mediciner som lindrar symptomen, som exempelvis vid snuva, hosta och feber. Antibiotika, som vanligtvis används mot bakterierelaterade sjukdomar, biter inte på virus utan det enda skydd man kan erhålla mot virus är vaccination. En vaccination görs i förebyggande syfte och ger kroppen möjligheter att skapa ett immunförsvar mot viruset innan man blir utsatt för det. Därefter, när man senare får in viruset i kroppen, kan kroppens immunförsvar enklare angripa viruset och därmed behöver inte personen bli sjuk eller en smittbärare av viruset.

Bakterier

Bakterier är en liten organism som består av en cell utan kärna. Bakterier är så små att de endast kan ses med mikroskop. Bakterier lever överallt, i luften, vattnet och även på och i kroppen. De flesta bakterier är ofarliga för kroppen och vissa bakterier kan till och med vara till nytta för kroppen, som de bakterier som finns i magen och som hjälper kroppen att bryta ned maten. Bakterier får man i sig genom näsa, mun eller genom andra kroppsöppningar. När skadliga bakterier tar sig in i kroppen och lyckas undvika att slås ned av kroppens immunförsvar skapas en infektion. En del infektioner kan kroppens immunförsvar med tiden besegra själv men ibland så krävs det att man får medicin som antibiotika, som är ett bakteriedödande läkemedel.

Skydd mot virus och bakterier

Som tur är finns det skydd att tillgå för att skydda sig mot både virus och bakterier. Däremot krävs det val av rätt typ av produkt och rätt användning för att skydden ska vara effektiva. De tillgängliga skydden går att dela upp i tre kategorier:

Munskydd

Ett munskydd är ett löst åtsittande skydd vars syfte är att skydda andra mot de eventuella bakterier eller virus som du bär på. Dessa skydd används till exempel av läkare vid operationer för att undvika den mest uppenbara smittspridningen. I en artikel av Prepparen om munskydd och andra skydd mot luftburna ämnen nämns däremot att munskydd inte garderar användaren mot att bli smittad. För det krävs antingen ett andningsskydd eller skyddsmask.

Andningsskydd

Ett andningsskydd skyddar även bäraren mot luftburnen smitta. Däremot går graden av skydd att dela in i olika klasser. FFP3 är den högsta klassen i bland kommersiella andningsskydd. De filtrerar över 99 % av alla partiklar större än 0,6 μm. Med ett FFP2 skydd får man istället nöja sig med 94 % filtrering och uppåt. I praktiken kan man känna sig helt säker som bärare av ett FFP3 skydd, medan ett FFP2 skydd endast bör användas i t.ex. industri.

Skyddsmasker

En skyddsmask är sällan aktuell i andra situationer än i konflikter där olika typer av stridsgas används eller på vårdinrättningar där en hög koncentration av smittobärare vistas samtidigt. Skyddmasker har ännu högre krav på filtrering gentemot ett andningsskydd och är i praktiken en helgarding mot alla luftburna hot.