Det är en stor skillnad att drabbas av en sjukdom som orsakas av ett virus och att drabbas av en sjukdom som orsakas av bakterier. Både typerna gör att man kan bli mycket sjuk och även dö, beroende på olika faktorer. Den skillnad som finns mellan virusrelaterade och bakterierelaterade sjukdomar är att sjukdomar som är baserade på virus inte går att bota medan sjukdomar baserat på bakterier går att bota. När man drabbas av en sjukdom som baseras på bakterier kommer kroppens immunförsvar först att försöka göra sig av med bakterierna. Om immunförsvaret misslyckas så att man blir sjuk kan man få penicillin som dödar eller hämmar bakteriernas tillväxt, så att man åter blir frisk.
När det gäller virusrelaterade sjukdomar finns det inga mediciner som gör att man blir frisk. Virusrelaterade sjukdomar får man istället bekämpa genom förebyggande åtgärder som exempelvis vaccinering. Har man en gång haft en form av virusinfektion, antingen genom att man varit sjuk eller genom vaccinering, vet kroppens immunsystem hur detta virus senare ska angripas.
Virus
Virus är en mycket liten biologisk partikel som angriper kroppens olika system och därigenom skapar en sjukdom i kroppen. Ett virus kan bara föröka sig i levande vävnader och har genom sitt skyddshölje en längre levnadstid än bakterier. Ett virus tränger in i en kroppscell och ersätter cellens arvsmassa med sin egen vilket får kroppscellen att tillverka nya virus. Om kroppen inte har blivit vaccinerad mot detta virus behöver kroppens immunförsvar bygga upp ett nytt skydd mot viruset. Det tar normalt några veckor för kroppens immunförsvar att skapa ett skydd mot nya virus vilket gör att personer som får viruset ofta blir mycket sjuka.
Det finns inga läkemedel som dödar ett virus dock kan man inta olika mediciner som lindrar symptomen, som exempelvis vid snuva, hosta och feber. Antibiotika, som vanligtvis används mot bakterierelaterade sjukdomar, biter inte på virus utan det enda skydd man kan erhålla mot virus är vaccination. En vaccination görs i förebyggande syfte och ger kroppen möjligheter att skapa ett immunförsvar mot viruset innan man blir utsatt för det. Därefter, när man senare får in viruset i kroppen, kan kroppens immunförsvar enklare angripa viruset och därmed behöver inte personen bli sjuk eller en smittbärare av viruset.
Bakterier
Bakterier är en liten organism som består av en cell utan kärna. Bakterier är så små att de endast kan ses med mikroskop. Bakterier lever överallt, i luften, vattnet och även på och i kroppen. De flesta bakterier är ofarliga för kroppen och vissa bakterier kan till och med vara till nytta för kroppen, som de bakterier som finns i magen och som hjälper kroppen att bryta ned maten. Bakterier får man i sig genom näsa, mun eller genom andra kroppsöppningar. När skadliga bakterier tar sig in i kroppen och lyckas undvika att slås ned av kroppens immunförsvar skapas en infektion. En del infektioner kan kroppens immunförsvar med tiden besegra själv men ibland så krävs det att man får medicin som antibiotika, som är ett bakteriedödande läkemedel.
Skydd mot virus och bakterier
Som tur är finns det skydd att tillgå för att skydda sig mot både virus och bakterier. Däremot krävs det val av rätt typ av produkt och rätt användning för att skydden ska vara effektiva. De tillgängliga skydden går att dela upp i tre kategorier:
Munskydd
Ett munskydd är ett löst åtsittande skydd vars syfte är att skydda andra mot de eventuella bakterier eller virus som du bär på. Dessa skydd används till exempel av läkare vid operationer för att undvika den mest uppenbara smittspridningen. I en artikel av Prepparen om munskydd och andra skydd mot luftburna ämnen nämns däremot att munskydd inte garderar användaren mot att bli smittad. För det krävs antingen ett andningsskydd eller skyddsmask.
Andningsskydd
Ett andningsskydd skyddar även bäraren mot luftburnen smitta. Däremot går graden av skydd att dela in i olika klasser. FFP3 är den högsta klassen i bland kommersiella andningsskydd. De filtrerar över 99 % av alla partiklar större än 0,6 μm. Med ett FFP2 skydd får man istället nöja sig med 94 % filtrering och uppåt. I praktiken kan man känna sig helt säker som bärare av ett FFP3 skydd, medan ett FFP2 skydd endast bör användas i t.ex. industri.
Skyddsmasker
En skyddsmask är sällan aktuell i andra situationer än i konflikter där olika typer av stridsgas används eller på vårdinrättningar där en hög koncentration av smittobärare vistas samtidigt. Skyddmasker har ännu högre krav på filtrering gentemot ett andningsskydd och är i praktiken en helgarding mot alla luftburna hot.